Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka hinder som fanns att få till stånd jämlika möten över- och underklassen under det sena 1800-talet i Stockholm. Ett ytterligare syfte är att granska hur den borgerliga kvinnan respektive arbetarkvinnan konstruerades av sig själv och av varandra. Materialet som granskas är anteckningar från Samkväm för kvinnor ur olika yrkesgrupper och protokoll från Stockholms Allmänna Kvinnoklubb.Metoden som används är hermeneutisk och teorierna som används är den där Simone de Beauvoir beskriver hur den andra konstrueras, samt Karin Johannissons slutsatser om hur arbetarkvinnan närmast ansågs som en annan ras under det sena 1800-talet.Undersökningen visar att det fanns en uppriktig vilja bland de borgerliga kvinnorna att mötas på jämlika villkor. Men de ekonomiska skillnaderna skapade hinder för det, liksom tidens föreställningar om arbeterskan.Hur den borgerliga kvinnan konstrueras av arbeterskorna framträder inte tillräckligt tydligt för att kunna dra några generella slutsatser av, medan hon av ?de sina? betraktas som det självklara subjektet.

Titel: Nya tider - En kvalitativ studie om socialdemokratiska opinionsledares uppfattningar om tidningen Ny tidFörfattare: Henrik Gudmundsson & Mathias HvitHandledare: Jan StridUppdragsgivare: Ny tidKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal: 54 (inklusive abstract, referenslista och bilagor)Antal ord: 19 009Syfte: Studiens syfte är att undersöka vad socialdemokratiska opinionsledare i Göteborgsområdet har för uppfattningar om Ny tid, på papper såväl som på nätet.Metod: Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial: Studien bygger på tio samtalsintervjuer med socialdemokratiska opinionsledare som besitter formella positioner och är utspridda över olika delar av partiet och arbetarörelsen.Huvudresultat: Resultatet visar på att opinionsledarna har användning för tidningen på olika plan. Innehållsmässigt skiftar motiven för användning, där vad som efterfrågas i större skala grundar sig i ett identifikationsmotiv. Det påvisas även att sociala samt underhållande motiv utgör en stor del av läsningen. Vidare finner opinionsledarna olika funktioner med papperstidningen och internet. Papperstidningen är bättre till längre, mer avslappnad läsning.

Syftet med uppsatsen är främst att visa hur splittrade de socialdemokratiska kvinnorna var och att detta förklarar att de som kollektiv hade svårt att få nämnvärd makt. Att deras makt var svag förklaras också av att de kom med i arbetarrörelsen när den fått fast form, en form som männen skapat. Begreppet vägberoende förklarar här kvinnornas svårigheter. Viktigt har också varit att visa att flertalet kvinnor uppenbarligen engagerade sig för att få umgås med andra kvinnor i en trivsam samvaro. De aktiva kvinnorna hade ofta inget uttalat stöd från sina medsystrar..

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om ?tredje vägen? samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie.

I denna uppsats undersöks hur socialdemokraternas förhållningssätt till EU-medlemskapet tar sig i uttryck. Det undersöks även huruvida det socialdemokratiska förhållningssättet till EU-medlemskapet har förändrats över tid, från 1990-tal till nutid. Detta har undersökts genom att analysera och jämföra socialdemokratiska partiprogram och riksdagsdebatter. Socialdemokraterna innehar en positiv inställning till EU-medlemskap, och har så gjort under hela den analyserade perioden. Medlemskapets vara eller icke vara diskuteras inte i någon större omfattning av socialdemokraterna.

Åsikter om elevers inflytande inom den svenska skolan har sedan 1920-talet förändrats och formulerats olika i skolutredningar och läroplaner. I dagens rådande läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) har jag funnit flera mål och riktlinjer där elevinflytande innefattas. Under min praktik som lärarstuderande i ämnet musik har jag tyckt mig kunna se ett ökande engagemang hos elever som själv fått välja låtar till ensemblespel. Denna iakttagelse formade ett syfte till att undersöka och få större förståelse för musiklärares syn på elevinflytande och hur de menar inflytandet påverkar deras undervisningspraktik. Ett annat syfte till detta arbete blev att i en jämförande studie försöka se eventuella skillnader mellan Sverige och Nya Zeeland.

1917 splittras Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti, (SAP), och utbrytarpartiet Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, (SSV), bildas. Detta innebär en katastrof för SAP i Norrbotten. Trots detta är man 1924 återigen det största socialistiska partiet i länet sett till röstandelen i ett andrakammarval. Hur denna upphämtning kunde ske är frågan som denna uppsats försöker besvara. Undersökningen har gjorts genom ett ingående studium av SAP:s arbetarekommuns i Luleå interna verksamhet 1917-1924.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka framställningen av Håkan Juholt i kvällspressen. Vi har valt att jämföra de två kvällstidningarnaExpressen och Aftonbladet mellan den 8 oktober 2011 och en vecka framåt till den 14 oktober 2011 då rapporteringen av den före detta socialdemokratiska ledaren Håkan Juholt hamnade i blåsväder för första gången. Hur har Juholt framställts i kvällspressen? Vid analysen av Aftonbladet respektive Expressen har vi studerat artiklarna utifrån följande aspekter: rubrik- och bildsättning, positiva och negativa ord, politiska partier- och helhetsintrycket av artiklarna samt ur ett etiskt-, moraliskt- och jämställdhetsperspektiv.I vårt teoriavsnitt har vi behandlat mediedrev och den journalistiska formen. Kvällspressens rapportering kring Juholts så kallade bidragsfusk var ett mediedrev anfört av den socialdemokratiska tidningenAftonbladet.

I min uppsats så har jag valt att studera den ideologi som ledde fram till skapandet av det svenska samhällets särart. Detta ämne har nu för tiden utvecklats till att i huvudsak vara historia, eftersom dess ursprung nu ligger så långt tillbaka i tiden. Mitt val av detta ämne beror huvudsakligen på att jag önskar öka förståelsen för hur välfärden och folkhemsidealet kom att utmärka Sverige. För att uppnå detta har jag främst studerat socialdemokratin, då den som det framgår i bakgrund och appendix var den drivande faktorn i denna utveckling. Jag har dock i den mån det påverkat det socialdemokratiska beslutsfattandet redovisat även andra faktorer.

Uppsatsen behandlar Svenska Socialdemokratiska Kvinnoförbundets (SSKF) medlemstidning Morgonbris. 1920- och 1950-talets upplagor studeras. 1920-talet undersöks eftersom kvinnoförbundet var nybildat och i en uppbyggnadsfas. På 1950-talet var kvinnoförbundet etablerat och undersökningens syfte är att undersöka vad kvinnoförbundet ansåg vara viktigt under dessa perioder och jämföra resultaten med varandra. Primärkällan är kvinnoförbundets medlemstidning Morgonbris.

Inför riksdagsvalet 2006 uttryckte Allians för Sverige sitt missnöje mot den dåvarande Socialdemokratiska regeringens skolpolitik. Alliansen, det vill säga de fyra borgerliga partierna, stod då i opposition till den Socialdemokratiska regeringen och påvisade att deras politik skulle verka för en mer hållbar skolpolitik för kunskap och ordning i skolan.  Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka föreställning om kunskap och det lärande subjektet i grundskolan det vill säga eleven, som finns i de delar av Allians för Sveriges dokument som behandlar skolfrågor. För att belysa bakgrund och historisk kontext används två perspektiv på skola och utbildning; ett kollektivt och ett individuellt. I Allians för Sveriges skolpolitik märks spänningar mellan dessa perspektiv vilket får konsekvenser för synen på kunskap och subjekt. Frågeställningarna handlar om vad som görs önskvärt respektive problematiskt hos framtida medborgare/elever i Allians för Sveriges skolpolitik.

This thesis aims to investigate how the interests of women are handled in political parties whose opinion programs are based on class interests. The essay constructs a theoretical framework, which shows that the descriptive representation of women is a prerequisite for their subjective interests being represented, however not a guarantee.By studying how the Social Democratic party deals with the demands from the Women's federation, the empirical material sheds light on the theoretical discussion. The study's methodological foundation consists of an ideology critical textual analysis, which focuses on the debate on the design of parental allowance that took place within the party during 2005. During the party's congress the women's federation advocated a proposition for increased individualization of the parental allowance, however the party did not accept it. The analysis confirms the theoretical argumentation that descriptive representation is not a guarantee for the representation of women's interests.

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förändringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken är samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte är att undersöka om det skett några förändringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsställning år 2006. Frågorna som är ämnade att besvaras är dels om det går att urskilja några väsentliga skillnader mellan den föregående socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, är en del av lösningen på en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys är avsikten att utföra en komparation mellan de två regeringarnas PGU för att på så sätt uppvisa eventuella skillnader.

Syftet med studien är, att genom en kritisk-teoretisk textanalys lokalisera vilka värden som uttrycks i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen, samt att undersöka vilken karaktär dessa värden har: instrumentella värden eller egenvärden. Resultatet av den kritisk-teoretiska textanalysen kommer sedan att utgöra materialet i en, både normativ och kritisk, diskussion utifrån Jürgen Habermas och Michel Foucaults samhällskritiska teorier om det senkapitalistiska samhället, i syfte att ta reda på hur väl de värden som ryms inom de analyserade uttalandena överrensstämmer med det teoretiska ramverket. Studien har genomförts utifrån följande frågeställningar: 1. Vilka värden lyser igenom i politiska uttalanden från socialdemokratiska och moderata politiker i offentligheten gällande sjukförsäkringen och vilken karaktär har dessa värden: egenvärden eller instrumentella värden? 2.

I denna C-uppsats har vi mot bakgrund av att Migrationsverket inte längre driver några flyktingförläggningar i egen regi, studerat det aktörslandskap som tagit över denna uppgift. I studien har vi intervjuat två offentliga, en ideell och tre privata aktörer som driver asylboenden. Vi har utgått från att asylboenden är en välfärdstjänst och att utförarna därför står för tillämpningen av en välfärdstjänst.Syftet har varit att studera de olika utförarnas idéer om asylboenden som välfärdstjänst och analysera idéerna utifrån ett ideologiskt förankrat ideal om välfärd. Därför har vi utarbetat idealtyper som vi baserat på Esping-Andersens (1990) typologi av korporativa (konservativa), liberala och socialdemokratiska välfärdsregimer och kompletterat våra idealtyper med annan teori. Social stratifiering, reglering, dekommodifiering och vinstintresse är de begrepp som ingått i de idealtyper vi använt oss av.